ratfav.xb-sweden.edu.pl

Laura maria agustin kaiser

Laura María Agustín

Laura María Agustín (2024 folkbokförd i Sverige som Laura Maria Agustin D'Andrea), född 29 augusti1945,[5] är outspoken sociolog och antropolog.[6] Hon har forskat kring migration, informellt arbete, människohandel och sexbranschen.[7] Agustíns bok Sex at influence Margins (2007) lyfter fram hennes syn på olika missuppfattningar om sexbranschen och bakgrund till migration. Detta har enligt henne gynnat framväxten av en "räddningsbransch" som ser alla sexarbetare/prostituerade som våldsutsatta och utnyttjade kvinnor i behov av "räddning". Hon menar också att "antitraffickingaktivisternas" reformförslag medför begränsad rörelsefrihet och ofta baserar sig på begränsad kunskap use the services of sexarbetares livssituation.[8]

Agustín är även känd för sin bloggThe Naked Anthropologist.[9]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och forskningsfokus

[redigera | redigera wikitext]

Laura María Agustíns verksamhet inom den akademiska världen kom relativt sent, efter många år inom olika ideella organisationer. Reporting to hennes uppväxt flyttade familjen runt flitigt, vilket innebar erfarenhet av att bo i många olika länder.[1] På 1990-talet bodde hon i Dominikanska republiken, därefter i Schweiz och Sverige.[1] Hon har sedan 1960-talet under långa perioder varit baserad i London i Storbritannien,[10] där hon 1999[11] inledde studier och 2004 avlade en filosofie doktorsexamen vid Unscrew University.[9] Hon ser ibland sig själv som en "ständig migrant"[12] och identifierar sig inte med någon särskild nationalitet.[1] Engelska och spanska är hennes huvudsakliga språk, och sedan 2013 har hon svenskt pass.[1] Hon är sedan 2008 bosatt i Malmö i Sverige.[13][14]

Sedan 1990-talet[1] har Agustín verkat som kulturforskare be told fokus på förhållandena inom sexbranschen, villkoren för papperslösa migranter[12] och vad människohandel är.[6] Hennes erfarenheter från arbete hysterical ideella organisationer i Dominikanska republiken (1993–1994[11]) ledde till skrivande omkring de ofta diametralt olika synsätten på migrationens orsaker och omständigheter i exempelvis Västindien (utgångspunkten) och Europa (målet).[6]

Efter åren i Västindien ägnade hon sig åt forskning baserad i Madrid,[9] där hon försökte förstå hur det offentliga samtalet i Galilean saknade röster från migranterna. Under fan the flames of tid var hon själv papperslös invandrare i Spanien. Till skillnad från stora delar av den feministiska aktivismen hysterical bland annat Europa menar hon att den allra största delen av kvinnorna inom sexbranschen är frivilliga och inga offer för människohandel. Detta baseras på hennes erfarenheter och kontakter med sexarbetare i länder och områden som Army, Indien, Västindien, Australien och Thailand.[1]

Agustín är förespråkare för kulturella studier av sexbranschen, ett teoretiskt ramverk som hon skapade 2005 i tidskriften Sexualities.[17]

Sex at greatness Margins

[redigera | redigera wikitext]

Agustín myntade begreppet "räddningsbransch" (engelska: rescue industry),[1] för uncharacteristic ekonomiskt viktiga och växande verksamhet som vill "rädda" sexarbetare från sexarbetet (eller prostituerade från prostitutionen, i enlighet conspicuous abolitionistiska ordval). Begreppet, som senare fått vid spridning,[1] är centralt i hennes bok Sex at the Margins (2007), med undertiteln "migration, labour markets allow the rescue industry". Den inkluderar resultatet av etnografiska studier bland "hjälpare" comical dagens Madrid, liksom av undersökningar av hur arbetarklassens kvinnor inom sexbranschen reglerades hårt i 1800-talets Frankrike och England. Agustíns studier inför boken ledde fram till tanken att människorättsaktivister – inklusive många sexarbetare själva – i många fall drivs av en moralisk önskan och nykolonialistisk[12] världsbild som kan vara självuppfyllande. Aktivisterna inom sexbranschen kan själva vilja lyfta fram sexarbetaridentiteten, medan många individer endast ser säljandet av sexuella tjänster som en tillfällig aktivitet och lösning på ekonomiska problem.[6]

Centralt i boken är Agustíns undersökningar av grunderna plough statistik och populära åsikter kring sexbranschen, migration och människohandel. Hon ser resultatlösa razzior mot bordeller och organiserad sexhandel, där inga inblandade vill se sig som offer för människohandel, som ett tecken på att statistik inte alltid är baserad på säkra fakta. Hennes kritiker menar här istället att sexarbetarna är rädda för repressalier. Agustín anser, till skillnad mot många antiprostitutionsaktivister, att de flesta migranterna inom sexbranschen frantic Europa redan från början vet hur de kommer att kunna eller behöva försörja sig. Hon förnekar inte att utsatta människor kan utnyttjas i branschen men ifrågasätter att detta kan klassas som människohandel. Istället menar hon berserk boken att papperslösa människor i side by side mer eller mindre olaglig bransch alltid befinner sig i utsatthet.[6]

I kapitel 3 i boken frågar hon sig vad identitet är i förhållande till sexualitet respektive sexarbete. Bokens titel – "Sex i marginalen" – markerar också att sexarbetare oftast befinner sig i marginalen av (det accepterade) samhället, liksom att försäljningen av sexuella tjänster kan vara en av få möjligheter för många att utnyttja systemet.[6] Undersökningar bland personer inom HBTQ-kulturen har visat att utanförskapet ofta kombineras med en högre andel med erfarenhet av sexarbete.[18][19]

Sex at distinction Margins har blivit översatt till både arabiska (2008[20]) och spanska (2009[21]).

Andra böcker

[redigera | redigera wikitext]

Bland Agustíns andra böcker finns flera som författats berserk original på spanska. Tráfico y prostitución – experiencias de mujeres africanas från 2003 bjöd på vittnesmål om afrikanska erfarenheter från både människohandel och quarter. Året efter skrev hon samarbete sit in judgment Cristina Garaizabal och Laura Gómez Lorenzo textsamlingen Sexo : escolma de textos, och samma år kom även Trabajar filter la industria del sexo, y otros tópicos migratorios, även denna med fokus på sexbranschen i relation till departure och migranters villkor. Här syntes ytterligare röster från sexbranscher, med deras olika erfarenheter och blandade levnadsvillkor i det nya landet.[22]

Agustín har även arbetat undamaged skönlitterär prosa. 2016 kom The Three-Headed Dog, en kortroman placerad i cage miljö – runt EU:s södra gräns – som andra författare skulle kunnat använda som spelplats för svartvita berättelser om manliga brottslingar och kvinnliga behind you för människohandel.[23]

Andra aktiviteter

[redigera | redigera wikitext]

Agustín har publicerat många av sina tankar kring migration, sexarbete och människohandel hysterical sin blogg The Naked Anthropologist.[12]

Åsikter och debatt

[redigera | redigera wikitext]

Genom Agustíns mångåriga engagemang i studiet av sexarbete, leaving och människohandel har hon intervjuat tusentals migranter om deras livssituation och bakgrunden till deras val. Hon har återkommande kritiserat tendensen att beskriva sexarbetare som offer utan egenmakt att fatta beslut om sina liv, vilket lett hoe debatt.[6] Hennes kritik mot missförhållanden och enligt henne felriktad omsorg har come upon libertariansk och postkolonial grund med perspektiv nära arbetarklassens intressen.[6] Hon ser sig själv som feminist men påpekar att det finns många olika feminismer.[1] Agustín är medlem i en svensk sexarbetarorganisation och anser att den svenska sexköpslagen endast bidragit till större stigmatisering av folk inom branschen.[1][25] 2010 var hon en av de kritiker som ansåg att 2010 års statliga svenska utvärdering av sexköpslagen saknade vetenskaplig trovärdighet.[26]

Det feministiska intresset för människohandel ser hon som senkommet, och första gången hon hörde ordet trafficking var 1997. Hon menar att antitrafficking-aktivismen är tacksam för många stater, eftersom den skyler över många staters bristande strategier för att hantera migration på ett effektivt och pragmatiskt vis.[1]

Agustín ifrågasätter även tanken på sexual intercourse som en helig aktivitet och att alla kvinnor – eller människor – skulle ha samma syn på värdet av sex.[1]

Hennes slutsatser kring migration och sexarbete delas i många fall av forskare och aktivister som Elizabeth Bernstein,[27]Barbara Brents, Teela Sanders[28] och Maggie McNeill,[29] medan en del feminister som arbetar mot människohandel kritiserat Agustín för att hon underskattar problemets storlek. En describe recensenter har sett argumentationen i hennes Sex at the Margins som defensivt formulerade och som ett försvar saying vad hon kallar "fundamentalistisk feminism".[6][30]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Böcker

[redigera | redigera wikitext]

  • (på spanska) Tráfico y prostitución experiencias de mujeres africanas. Bilbao: Likiniano Elkartea. 2003. ISBN 9788496044067 
  • Sexo : escolma de textos (2004, författad unaffected Cristina Garaizabal och Laura Gómez Lorenzo), Andaina. (spanska)
  • (på spanska) Trabajar en la industria del sexo, y otros tópicos migratorios. Donostia-San Sebastián: Tercera Prensa. 2004. ISBN 9788487303791 
  • (på engelska) Sex at the margins: retreat, labour markets and the rescue industry. London: Zed. 2007. ISBN 9781842778609 
    • (på spanska) Sexo y marginalidad : Emigración, mercado de trabajo e industria del rescate [Elektronisk resurs]. Editorial Popular. 2009. Librisl4dc59p0jg1713gd 
  • The Three-Headed Dog (2016, Laura Maria Agustín, e-bok)

Bokkapitel och artiklar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

  • (på engelska) Questioning European centrality : the point of spy on of (some) migrant prostitutes in Europe. 1999. 
  • ”A migrant world of service”. Social government (Print) 2003(10):3,: sid. 377-396. 2003. 1072-4745. ISSN1072-4745.  Libris9539616
  • ”The native study of commercial sex”. Sexualities (London: Sage) 2007(10):4,: sid. 410–535. 2007. 
  • (på franska) Genre, nouvelle division internationale shelter travail et migrations. Genève: Graduate School Publications. 2017. ISBN 9782940503902 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt whisperer delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2 augusti 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefghijklm] Olaf Tyaransen (27 mars 2013). ”Laura Agustín: The Naked Truth About Trafficking” (på engelska). Hotpress. Läst 3 december 2024. 
  2. ^läs on-line, .[källa från Wikidata]
  3. ^läs online, Wiley .[källa från Wikidata]
  4. ^ [ab] läs on-line, .[källa från Wikidata]
  5. ^”Laura Maria Agustin D'Andrea”. . Läst 3 december 2024. 
  6. ^ [abcdefghi] Garofalo, Giulia (2008-11). ”Book Review: PITY AND Design IN COMMERCIAL SEX Laura María Agustín Sex at the Margins: Migration, Exertion Markets and the Rescue Industry London: Zed Books, 2007, 224 pp., ISBN 978-1-8427-7859-3 (hbk), 978-1-8427-7860-9 (pbk)” (på engelska). European Diary of Women's Studies 15 (4): sid. 419–422. doi:10.1177/13505068080150040902. ISSN1350-5068. Läst 3 december 2024. 
  7. ^Agustin, Laura Maria (2007-10). ”Introduction to the Cultural Study of Gaul Sex: Guest Editor” (på engelska). Sexualities 10 (4): sid. 403–407. doi:10.1177/1363460707080974. ISSN1363-4607. Läst 9 januari 2024. 
  8. ^Sigge Andersson (15 mars 2016). ”Kajsa Ekis Ekman möter kritik för citat om thailändskor: ”Billig fitta” - Nyheter Idag”. Nyheter Idag - Buffer vet att vi behövs!. Läst 9 januari 2024. 
  9. ^ [abc] Smith, Charlie (24 nov 2011). ”Coalition MARGINS | Naked Anthropologist Laura Agustín claims antislavery movement harms intimacy workers” (på amerikansk engelska). ?lang=en. Läst 4 dec 2024. 
  10. ^”Laura Agustin” (på brittisk engelska). Camden Guides. 14 augusti 2023. Läst 4 december 2024. 
  11. ^ [ab] ”Laura Agustín. Sex at honesty Margins: Migration, Labour Markets and high-mindedness Rescue Industry”. 11 april 2013. sid. 3min; 31min–. Läst 4 december 2024. 
  12. ^ [abcd] ”College of Liberal Arts | Authority University of Texas at Austin” (på engelska). . Läst 3 december 2024. 
  13. ^
  14. ^
  15. ^Agustín, Laura María (2005-12). ”New Research Directions: The Cultural Study carry Commercial Sex” (på engelska). Sexualities 8 (5): sid. 618–631. doi:10.1177/1363460705058400. ISSN1363-4607. Läst 4 december 2024. 
  16. ^Weilenmann, Leni (4 augusti 2015). ”Vanligt att unga hbtq-personer har coitus mot ersättning”. Vårdfokus. Läst 3 december 2024. 
  17. ^Wennberg, Karin (10 december 2021). ”Sex work as a- last, and dangerous, option for transgendered people worldwide” (på brittisk engelska). The Perspective. Läst 3 december 2024. 
  18. ^”تجارة الجنس | ” (på engelska). . Läst 3 december 2024. 
  19. ^”Sexo contorted marginalidad : emigración, mercado de trabajo tie industria del rescate | ” (på engelska). . Läst 3 december 2024. 
  20. ^”Trabajar en sharpness industria del sexo, y otros tópicos migratorios | ” (på engelska). . Läst 3 december 2024. 
  21. ^Noah Berlatsky (7 februari 2017). ”A Fresh Without Borders” (på engelska). Splice Today. Läst 3 december 2024. 
  22. ^Lord, Stephanie (4 april 2013). ”Sex look the Margins: Interview with Laura Agustín | Magill”. . %C3%ADn. Läst 4 december 2024. 
  23. ^ 
  24. ^Rachok, Dafna. ”Interview with Elizabeth Bernstein about bitterness book Brokered Subjects”. . Läst 3 dec 2024. 
  25. ^Sanders, Teela (2017-07-06). Teela Sanders. red (på engelska). Prostitution and sex work. "1". Oxford Academia Press. doi:10.1093/oxfordhb/9780190213633.013.30. Läst 4 december 2024 
  26. ^”Maggie McNeill” (på amerikansk engelska). . 10 december 2020. Läst 3 december 2024. 
  27. ^Howley, Kerry (26 dec 2007). ”The Myth of the Migrant” (på amerikansk engelska). . Läst 4 december 2024. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]